Münchenbryggeriet

Münchenbryggeriet vid Riddarfjärden mitt emot Stadshuet är en av Stockholms mest kända byggnader, och en av de största. Uppdrag som sakkunnig kulturvärden enl PBL. Vi har utfört antikvarisk förundersökning och konsekvensanalys vid ett par ombyggnadsförslag på Münchenbryggeriet på Södermalm i Stockholm, senast en ombyggnad för Fritidsresor och ett fläktrum på den östra delen.

Kaga kyrka

Vi har omarbetat minneslunden och askgravlunden på Kaga kyrkogård. Förslaget bygger på att skapa en minnesplats med blickfång och möjlighet att ta del av utsikten över landskapet. En liten kulle skapar ett uterum möblerat med planteringar och en bänk. Paul har även i ett tidigare skede gjort vård- och underhållsplan för både kyrka och kyrkogård.

Vadstena klosterområde

Vadstena klosters byggnader är intimt förknippade med Sveriges historia. Byggnaderna är uppförda med start i tidigmedeltid och de berättar om folkungatid, medeltidens klosterväsende, 1600-talets stormaktstid, 1700-talets socialt betingade problem med bla könssjukdomar, 18- och 1900-talets mentalvård och slutligen om 1900-talets restaureringsideologi. Byggnaderna är om- och tillbyggda vid oräkneliga tillfällen under 800 år. De innehåller murverkskonstruktioner och arkeologiska utgrävningar blandat med traditionell byggnadskonst från 1800-talet i kombination med moderna betongkonstruktioner från 1960-talet. Vadstena klosterområde är statligt byggnadsminne. Paul har arbetat med Vadstena klosterområde sedan 2009. Vi deltar nu som projekterande arkitekter och antikvarier för ett installationsprojekt i Norra och Västra längan. Fortsättning →

Ericsbergs slott

Ericsbergs slott är ett av Sveriges största privata gods. Huvudbyggnaden började uppföras under 1600-talets mitt som en trevåning huvudbyggnad med trappstegsgavlar. Runt år 1669 startade en omdaning av den dåvarande rektangulära byggnadskroppen till det barockslott med framspringande flyglar med hörnpaviljonger som står där än idag. Interiören innehåller ett stort antal magnifika stucktak av stuckatören Carlo Carove. Enligt vissa källor fick slottet delvis förfalla under 1700-talets andra hälft. Skicket föranledde ett antal renoveringar och uppdateringar under 1800-talet, bland annat kring 1810, 1815, 1862 och 1897. Ombyggnaden 1815 innebar en förändring av exteriören och sätertakets två tornhuvar togs bort. Fönstren på huvudbyggnaden Fortsättning →

Tuna kungsgård

Tuna kungsgård vid Roxens östra strand står obebodd sedan tidigt 1800-tal. Gården har lång historia, den finns omnämnd redan 1288 i ett brev från Magnus Ladulås. Den nuvarande byggnadsvolymen utgår från en ombyggnad på 1750-talet, då det dåvarande 1600-talshuset förändrades till en 1700-talsbyggnad i två plan. Enligt våra efterforskningar så var den siste inneboende på gården Curt v Stedingk. Gården är både statligt byggnadsminne och fornminne. Paul Wilund har utfört ett stort antal projekt på Tuna. Bland dem förstärkningåtgärder på en spännbock över stora salen i samarbete med Krister Berggren, reparation av rötskadade takstolar, omläggning av handslagna tegeltak på källarna, Fortsättning →

Kalklinbanan

Kalklinbanan står tyvärr inför delvis rivning efter en lång process av diskussioner mellan kulturmiljövården, museerna, kalklinbanans vänner och ägarna Nordkalk. Vi kommer troligen att medverka som projektledare i ett dokumentationsprojekt inför rivningen. Ett antal personer kommer att anställas inom kulturarvslyftet och förhoppningsvis samlar vi ihop material för framtiden och för en spännande utställning om något år.

Rivningsutlåtande Harby skola

  Harby skola Vi har utfört utlåtanden inför rivnignsansökan av några kulturhus i Upplands Väsby, bland annat den lilla skolan i Harby. Harby skola är uppförd under 1800-talets andra hälft som en skolbyggnad med ett större klassrum ett förrum och en tambur. Skolan är uppförd i resvirkesstomme med väggar av kraftiga stående spontade plank. På gården finns ett uthus troligen med avträde och vedbod. Skola ligger belägen utmed den gamla landsvägen i en äldre bystruktur med ett mindre torp på andra sidan vägen. Skolan användes i sin ursprungliga funktion till 1930-talet, efter detta användes skolan som slöjdsal fram till 1965. Fortsättning →

Saltbodarna i Västervik

Saltbodarna lever igen! Kontorets projekt att försöka rädda saltbodarna i Västervik börjar nu närma sig avslut på första säsongen. Bodarna har sedan 1927 ägts av kakelugnsmakaren Birger Ohlsson och de användes av kakelugnsmakeriet som förråd. Under de senaste decennierna har bodarna ägts av ett dödsbo och inte underhållits. Bodarna är dock intressanta kulturbyggnader, troligen uppförda under 1700-talet. De representerar en byggnadstyp som var vanlig i alla svenska hamnstäder från medeltiden och framåt. Saltboden var den bod där man förvarade fisk och fiskeredskap samt lagrade varor som skulle skeppas in eller ut ur staden. Under 2013 har vi tillsammans med snickaren Fortsättning →

Hedvig Eleonora kyrka

Hedvig Eleonora kyrka började byggas 1669 efter ritningar av Jean de la Valée. Kyrkan invigdes 1737, men då utan den nuvarande kupolen. År 1755 började man bygga två torn som skulle flankera huvudentrén mot väster. Tornen färdigställdes aldrig och i samband med att kyrkans kupol och lanterning byggdes 1865-68 inreddes tornens nedre delar till gravkor. Yttertaken ritades av arkitekt Bror Carl Malmberg. Under 2009 inreddes det södra kapellet till mötesrum för församlingaktiviteter. Vi deltar nu i restaureringen av det norra kapellet, ett rum med betydligt mindre bevarad inredning än det södra. Vi hjälper även församlingen med rådgivnign kring underhåll på Fortsättning →

Sakkunnig kontrollant av kulturvärden

ROLLEN SOM SAKKUNNIG KONTROLLANT AV KULTURVÄRDEN ENL. PBL   PBL har en väldigt bra styrning kring hur kulturvärden skall hanteras i byggprocessen. Tyvärr används detta verktyg alltför sällan. Som information har vi sammanställt en kort genomgång om rollen som sakkunnig kontrollant av kulturvärden enl. PBL. Vår metod ger en effektiv och transparent process, fokuserad på resultatet. Att ta in en sakkunnig kontrollant av kulturvärden kostar inga stora pengar men vinsterna är stora på alla plan. Artikeln börjar med en analys om när vi anser att en sakkunnig behövs, sedan berättar vi hur vi arbetar som sakkunniga. I slutet av artikeln Fortsättning →