Heby herrgård

Mangården på Heby säteri består av huvudbyggnad och två symmetriskt placerade flyglar av putsat tegel, avfärgat i gult och vitt, under plåttak. Anläggningen uppfördes för titulärlandshövdingen Sven Westerman Liljencrants, bror till  Gustav IIIs finansminister Johan Liljencrantz som vid samma tid uppförde systeranläggningen Sturehov. Ritningarna utfördes av arkitekten Erik Palmstedt, daterade 1777-78.

Anläggningen har mycket väl bevarat sin prägel från byggnadstiden. Huvudbyggnaden är i två våningar med brutet och valmat tak. Johan Liljencrantz var delägare i Mariebergs kakelugnsfabrik och liksom Sturehov har Heby ett antal Mariebergskakelugnar.

Flyglarna är uppförda i vinkel och en våning höga. Den västra flygeln innehåller tvättstuga, stall, vagnslider och avträde. Den östra har tidigare varit vagnslider och kuskbostad men är idag ombyggd till bostad.

Erik Palmstedt lät upprätta ritningarna till Heby 1777-1778 på uppdrag av Sven Liljencrantz samma år nybliven änkling efter Agneta Maria Transchiöld.

Det första utkastet omfattade en huvudbyggnad i en våning med ekonomilokaler i souterrain, en dubbel fritrappa ledde till förstugan på huvudvåning. Men byggnaden höjdes sedan så att den tänkta souterrainen bildade markvåning och entrén flyttades ner till detta plan. I övrigt följdes i stort sett det ursprungliga förslaget vid byggnadens uppförande år 1779

Heby

Vi restaurerar kök samt uppdaterar bad och tvättstuga i Herrgården Heby. Arbetet pågår med varsam rivning och förberedelse för rekonstruktion av 1700-talsköket. När denna bild togs hade vi har just upptäckt att köksgolvet ursprungligen var belagt med tegel, kanske var detta något vi kan återskapa?

ABC_5885

Då denna bild togs var golvet upplyft och den halvgamla väggen till 1950-talsbadrummet riven. I kalkbruket på golvet syns spår av ett uppbrutet tegelgolv. Detta var lagt i två skift.

typ klart kök

Köket i återskapat skick, tegelgolv med värme och en funktionell ny köksinredning utmed bortre väggen.

gammal text vägg

Äldre marmorering, troligen mitten av 1800-talet, med klotter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>