Skedevi kyrka

Under 2016 projekterade Wilund arkitekter och antikvarier en omputsning av innertaket i Skedevi kyrka. Skedevi kyrka har medeltida anor, men dess nuvarande utseende härrör huvudsakligen från två ombyggnader från decennierna kring 1800. På 1770-talet byggdes kyrkans torn, och 1803-1807 revs det gamla koret och ersattes med ett nytt korparti i nyklassicism. Koret har korsarmar och ett kupoltak med lanternin. Taket omputsades på 1950-alet med en puts innehållande asbest. Denna hade bitvis släppt och enstaka putssjok hade även fallit ned i kyrkorummet. Detta innebar en risk för att asbestfibrer skulle komma ut i kyrkans inomhuslyft, vilket skulle kunna innebära en hälsofara. Fortsättning →

Ask kyrka

Under 2018 utförde Wilund arkitekter och antikvarier en omputsning av östra delen av Asks kyrka på uppdrag av Borensbergs pastorat. För omputsningen togs ett egenproducerat kalkbruk fram, tillverkat av lokalt bruten kalksten, bränd på plats i en för ändamålet specialbyggd kalkugn. Vill du läsa mer om kalkbränningen, klicka HÄR. Ask kyrka är en östgötsk östtornskyrka från 1100-talet. En östtornskyrka har tornet över koret i öst, istället för att ha tornet över vapenhuset i väst. Denna typ av kyrka tros ha sitt ursprung i kyrkor kopplade till stormansgårdar eller liknande anläggningar. I vissa östtornskyrkor har spår hittats efter särskilda gallerier i Fortsättning →

Villa Klippudden

Villa Klippudden på Lidingö är en konstnärsvilla uppförd 1910 av kapten och konstnären Otto Gripensvärd. Ritningarna utfördes av Gripenswärd själv med hjälp av byggnadsingenjören Eric Häggmark, Uppsala. Arkitekturen är en geometrisk jugend med tydliga kopplingar till Josef Maria Olbrichs arkitektur i Wien. Villans rum grupperar sig med ett stort trapphus som börjar med en hall med eldstad enligt engelska förebilder. Trappan leder upp till villans huvudrum som bildar ett kors. Centralt i rumssviten ligger ett högt välvt galleri där Gripensvärd visade sina målningar. På den östgaveln finns blyinfattat fönster med glasmåleri i kolossalformat. De ursprungliga öppna spisarna och kakelugnarna finns Fortsättning →

Minnestemplet Rydboholm

Minnestemplet i Rydboholms slottspark uppfördes troligen kring 1820-30 som en del av en Engelska parken vid Rydboholm. Huset är uppfört i korsvirkesteknik med fyllningar av kalkmurat tegel. Arkitekturen är närmast teatral med Götiska drag. Fredrik Blom sägs ha varit arkitekt, vilket är möjligt men inte styrkt. Interiört är huset dekorerat med limfärgsmåleri i grisaille och ockra med medaljonger tillägnade ägarfamiljen. Måleriet är troligen utfört av Emmanuel Limnells verkstad. Troligen användes huset ursprungligen som ett promenadmål och för lekfulla ritualer kopplade till frimureriet, interiört finns bland annat ett altare. Under tidigt 1900-tal ändrades taket och fick en mer kinesiserande form och Fortsättning →

Lunds by dass och uthus

Lunds by präglas av en egenartad stadsmässigt regelbunden form där alla mangårdarna är likartade i storlek och form och samtliga har sina ingångar vända mot ett gemensamt rektangulärt ”torg”. Huvudbyggnaderna är troligen i de flesta fallen från 1700-talet, utvidgade på 1800-talet. Byn korsas av två vinkelräta gator, Kårbyvägen och Kyrkovägen. Kring bykärnan ligger trädgårdar och utanför dessa fägårdar, ekonomibyggnader och uthus. Byn är byggnadsminne. Vi har medverkat vid restaurering av Dasset. Byggnaden var vid arbetets början i mycket dåligt skick. Se bifogade bilder. Förutom eftersatt underhåll var byggnaden påkörd och  delvis knuffad av sin grund. I ett första skede inventerades Fortsättning →

Ericsbergs slott

Ericsbergs slott är ett av Sveriges största privata gods. Huvudbyggnaden började uppföras under 1600-talets mitt som en trevåning huvudbyggnad med trappstegsgavlar. Runt år 1669 startade en omdaning av den dåvarande rektangulära byggnadskroppen till det barockslott med framspringande flyglar med hörnpaviljonger som står där än idag. Interiören innehåller ett stort antal magnifika stucktak av stuckatören Carlo Carove. Enligt vissa källor fick slottet delvis förfalla under 1700-talets andra hälft. Skicket föranledde ett antal renoveringar och uppdateringar under 1800-talet, bland annat kring 1810, 1815, 1862 och 1897. Ombyggnaden 1815 innebar en förändring av exteriören och sätertakets två tornhuvar togs bort. Fönstren på huvudbyggnaden Fortsättning →

Sakkunnig kontrollant av kulturvärden

ROLLEN SOM SAKKUNNIG KONTROLLANT AV KULTURVÄRDEN ENL. PBL   PBL har en väldigt bra styrning kring hur kulturvärden skall hanteras i byggprocessen. Tyvärr används detta verktyg alltför sällan. Som information har vi sammanställt en kort genomgång om rollen som sakkunnig kontrollant av kulturvärden enl. PBL. Vår metod ger en effektiv och transparent process, fokuserad på resultatet. Att ta in en sakkunnig kontrollant av kulturvärden kostar inga stora pengar men vinsterna är stora på alla plan. Artikeln börjar med en analys om när vi anser att en sakkunnig behövs, sedan berättar vi hur vi arbetar som sakkunniga. I slutet av artikeln Fortsättning →