{"id":1246,"date":"2020-05-18T12:07:27","date_gmt":"2020-05-18T11:07:27","guid":{"rendered":"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/?p=1246"},"modified":"2020-05-18T12:07:27","modified_gmt":"2020-05-18T11:07:27","slug":"ask-kyrka","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/arkitektur\/ask-kyrka\/","title":{"rendered":"Ask kyrka"},"content":{"rendered":"

Under 2018 utf\u00f6rde Wilund arkitekter och antikvarier en omputsning av \u00f6stra delen av Asks kyrka p\u00e5 uppdrag av Borensbergs pastorat. F\u00f6r omputsningen togs ett egenproducerat kalkbruk fram, tillverkat av lokalt bruten kalksten, br\u00e4nd p\u00e5 plats i en f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let specialbyggd kalkugn.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mer om kalkbr\u00e4nningen, klicka H\u00c4R<\/a>.<\/p>\n

Ask kyrka \u00e4r en \u00f6stg\u00f6tsk \u00f6sttornskyrka fr\u00e5n 1100-talet. En \u00f6sttornskyrka har tornet \u00f6ver koret i \u00f6st, ist\u00e4llet f\u00f6r att ha tornet \u00f6ver vapenhuset i v\u00e4st. Denna typ av kyrka tros ha sitt ursprung i kyrkor kopplade till stormansg\u00e5rdar eller liknande anl\u00e4ggningar. I vissa \u00f6sttornskyrkor har sp\u00e5r hittats efter s\u00e4rskilda gallerier i tornet, med sikt mot h\u00f6gkoret. Dessa gallerier kan ha anv\u00e4nts av g\u00e5rdsherrskapet som en privat loge. Den bekante restaureringsarkitekten Erik Lundberg har skrivit en uppsats om medeltida \u00f6sttornskyrkor i \u00d6sterg\u00f6tland. I detta landskap finns f\u00f6rutom Ask tv\u00e5 bevarade medeltida \u00f6sttornskyrkor, K\u00e4llstad och \u00d6desh\u00f6g. I K\u00e4llstad \u00e4r dock endast tornet bevarat, och \u00d6desh\u00f6gs kyrka \u00e4r mycket kraftigt ombyggd runt 1900. F\u00f6rutom i \u00d6sterg\u00f6tland finns fyra medeltida \u00f6sttornskyrkor i Uppland och en p\u00e5 \u00d6land. M\u00f6jligen kan \u00e4ven S\u00f6derala kyrka i H\u00e4lsingland och Ramdala kyrka i Blekinge f\u00f6ras till denna kategori.<\/p>\n

\u00c5tg\u00e4rdens syfte var att reparera den \u00f6stra tornfasaden p\u00e5 Ask kyrka. Fasaden hade problem med nedfallande puts och r\u00f6dalger. Fasaden unders\u00f6ktes vid ett flertal tillf\u00e4llen under v\u00e5ren 2015 samt fr\u00e5n skylift i juni 2015 av Hanna Menander, byggnadsarkeolog och Paul Wilund.<\/p>\n

Fasaden har haft \u00e5terkommande problem av liknade slag. Det finns troligen flera samverkande sk\u00e4l till att putsen faller av tornet. Den grundl\u00e4ggande orsaken \u00e4r troligen tornets form i kombination med det takutspr\u00e5ng som spiran fr\u00e5n 1745 har.<\/p>\n

Ett annat sk\u00e4l \u00e4r material och utf\u00f6rande p\u00e5 de putsningar som skett. Dels s\u00e5 har putsningarna skett med en bred materialpalett, de genomf\u00f6rda unders\u00f6kningarna visade att det l\u00e5g svagare skikt mellan starkare skikt. P\u00e5 fasaden \u00e5terfanns minst 5 skikt puts av olika typ. Vi noterade \u00e4ven att p\u00e5slag har gjorts direkt p\u00e5 kalkavf\u00e4rgning och p\u00e5 puts som inte rivits vilket ger d\u00e5lig vidh\u00e4ftning.<\/p>\n

Tornet st\u00e5r ouppv\u00e4rmt och det har inte ens genomstr\u00f6mning av tidvis v\u00e4rmd luft fr\u00e5n kyrkorummet p.g.a. den exteri\u00f6ra tornd\u00f6rren. Fuktig luft kondenserar p\u00e5 tornets kalla murar p\u00e5 insida och utsida sommartid. Detta f\u00f6rh\u00e5llande har delvis \u00e4ndrats sedan tornd\u00f6rren flyttats fr\u00e5n kyrkorummet till sydfasaden \u00e5r 1736. Det noteras dock ingen fukt eller p\u00e5v\u00e4xt inne i tornet.<\/p>\n

Muren konstaterades vara utf\u00f6rd av kalksten och ett hydrauliskt kalkbruk som var gulf\u00e4rgat och extremt h\u00e5rt, s\u00e5 h\u00e5rt och homogent att det n\u00e4rmast liknar en natursten. V\u00e5ra unders\u00f6kningar visade att ur teknisk synpunkt s\u00e5 var det endast det understa skiktet som har f\u00f6ruts\u00e4ttningar till en god vidh\u00e4ftning till underliggande skikt. F\u00f6r att \u00e5stadkomma en puts med god vidh\u00e4ftning och ett kontrollerat resultat bed\u00f6mdes det vara n\u00f6dv\u00e4ndigt att knacka rent tornfasaden ner till muren.<\/p>\n

D\u00e5 kyrkan \u00e4r ovanlig i sin art och med ett mycket h\u00f6gt kulturhistoriskt v\u00e4rde bed\u00f6mdes det \u00e4ven vara motiverat att ta fram en kalk producerad av lokal kalksten. Detta f\u00f6ruts\u00e5gs ge ett bruk liknande det som tornet uppf\u00f6rdes med ursprungligen.<\/p>\n

Avf\u00e4rgningen bed\u00f6mdes kunna utf\u00f6ras med en k\u00f6pt traditionell kalkf\u00e4rg av svensk tillverkning.<\/p>\n

\"D5O_2268\"<\/a><\/p>\n

Efter resning av st\u00e4llning nedknackades putsskiktet p\u00e5 tornets och sakristians v\u00e4stfasader. Efter inspektion p\u00e5 plats togs beslut att inte putsa om koret d\u00e5 putsen p\u00e5 denna del var i relativt gott skick. I st\u00e4llet tillkom ytor p\u00e5 tornets \u00f6vriga tre sidor d\u00e4r puts med d\u00e5lig vidh\u00e4ftning togs ner partiellt.<\/p>\n

Nedknackningen skedde huvudsakligen med elektrisk bilhammare.<\/p>\n

Efter nedtagning av putsen s\u00e5 karterades murverket av byggnadsarkeologer och ett ortofoto uppr\u00e4ttades \u00f6ver hela tornmurens v\u00e4stra sida.<\/p>\n

Den renknackade muren synades och partier med skadad murverk eller skadade fogar \u00e5tg\u00e4rdades. De st\u00f6rsta skadorna i murverket iakttogs vid takfoten till de nedre sidotaken p\u00e5 tornet. Med det f\u00f6rekom flera partier d\u00e4r murbruk helt saknades mellan murstenarna och det f\u00f6rekom h\u00e5l genom muren rakt in till tornet.<\/p>\n

Efter ilagningar putsades tornet p\u00e5 traditionellt s\u00e4tt. Murarna valde dock en annan sl\u00e4ckningsmetod \u00e4n den utprovade och v\u00e5tsl\u00e4ckte kalken i tunnor innan beredning till bruk. Bruket blandades med ballast till \u00f6nskad konsistens, och som ett medeltal var blandningsf\u00f6rh\u00e5llandena ungef\u00e4r 1:1,2 – 1:2.<\/p>\n

\"D5O_2886\"<\/a><\/p>\n

Omputsning med det egenproducerade bruket.<\/p>\n

\"D5O_3453\"<\/a><\/p>\n

Takt\u00e4ckningar och h\u00e4ngr\u00e4nnor s\u00e5gs \u00f6ver. Taksp\u00e5n av tj\u00e4rad k\u00e4rnfuru, h\u00e4ngr\u00e4nna av urholkad granstock lika den befintliga.<\/p>\n

\"D5O_3538\"<\/a><\/p>\n

Kyrkan fr\u00e5n s\u00f6der efter omputsning.<\/p>\n

\"D5O_3562\"<\/a><\/p>\n

Detalj av tornets omputsade fasader. Notera takfallen med nytj\u00e4rade kyrksp\u00e5n.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under 2018 utf\u00f6rde Wilund arkitekter och antikvarier en omputsning av \u00f6stra delen av Asks kyrka p\u00e5 uppdrag av Borensbergs pastorat. F\u00f6r omputsningen togs ett egenproducerat kalkbruk fram, tillverkat av lokalt bruten kalksten, br\u00e4nd p\u00e5 plats i en f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let specialbyggd kalkugn. Vill du l\u00e4sa mer om kalkbr\u00e4nningen, klicka H\u00c4R. Ask kyrka \u00e4r en \u00f6stg\u00f6tsk \u00f6sttornskyrka fr\u00e5n 1100-talet. En \u00f6sttornskyrka har tornet \u00f6ver koret i \u00f6st, ist\u00e4llet f\u00f6r att ha tornet \u00f6ver vapenhuset i v\u00e4st. Denna typ av kyrka tros ha sitt ursprung i kyrkor kopplade till stormansg\u00e5rdar eller liknande anl\u00e4ggningar. I vissa \u00f6sttornskyrkor har sp\u00e5r hittats efter s\u00e4rskilda gallerier i Fortsättning →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1249,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7,59,35,12,1,60,31,52,3,38,8,67,5,11],"tags":[],"class_list":["post-1246","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-antikvarier","category-antikvarisk-medverkan-enl-kml","category-sakkunnig","category-antikvariska-forundersokningar","category-arkitektur","category-bidragsarende","category-k_markt","category-kyrkligt-byggnadsminne","category-kyrkor","category-mur","category-projektering","category-renovering","category-restaurering","category-sakkunnig-kontrollant-av-kulturvarden-pbl"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1246","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1246"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1246\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1374,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1246\/revisions\/1374"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1249"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1246"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1246"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1246"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}