En analys gjordes av det kalkbruk som anv\u00e4ndes d\u00e5 kyrkan uppf\u00f6rdes. Prov togs fr\u00e5n liggfogar i tornets murverk. Provens l\u00e4ge valdes f\u00f6r att f\u00e5 ett bruk som troligen inte var p\u00e5verkat av restaureringar eller ombyggnader. Parallellt med provningen av bruket provades en sten fr\u00e5n Tornby stenbrott.<\/p>\n
Bruksprovet bestod av ett starkt hydrauliskt bindemedel samt en ballast av naturlig sand med en kornstorlek p\u00e5 upp till 0,6 mm. Blandningsf\u00f6rh\u00e5llandena var i volymenheter tv\u00e5 delar kalk till en del sand. 2:1.<\/p>\n
Bindemedelet var tillverkat av en sediment\u00e4r kalksten som inneh\u00f6ll b\u00e5de ren kalksten och lager med lera eller silt. Br\u00e4nningen har skett vid en relativt h\u00f6g temperatur vilket har givit bruket starka hydrauliska egenskaper.<\/p>\n
Ask kyrka st\u00e5r p\u00e5 en berggrund av ordovicisk kalksten som str\u00e4cker sig fr\u00e5n Borens s\u00f6dra strand ner till ett omr\u00e5de som str\u00e4cker sig fr\u00e5n Vadstena till Roxens v\u00e4stra del. Stenen \u00e4r yngre i omr\u00e5dets norra del och \u00e4ldre i den s\u00f6dra, och den plats d\u00e4r Ask kyrka \u00e4r bel\u00e4gen ligger i ett omr\u00e5de d\u00e4r de \u00f6ver- och mellanordoviciska skikten m\u00f6ts.<\/p>\n
H\u00e4r anl\u00e4nder kalkstenen fr\u00e5n Tornby till br\u00e4nningsplatsen p\u00e5 Ekebyborna hembygdsg\u00e5rd. Rickard M\u00f6ller fr\u00e5n NCC Kalmar \u00f6vervakar. Kalken \u00e4r bruten i st\u00f6rre stycken, och kommer att beh\u00f6va bearbetas f\u00f6re br\u00e4nningen.<\/em><\/p>\n Vid br\u00e4nning av bindemedel till restaureringen s\u00e5 anv\u00e4ndes en sten fr\u00e5n Tornby stenbrott. Sk\u00e4let till att denna sten valdes var fr\u00e4mst att det fanns en god tillg\u00e5ng p\u00e5 l\u00e4tt tillg\u00e4nglig skrotsten fr\u00e5n stenbrottet vilken kunde k\u00f6pas av stenbrottets \u00e4gare. Stenen analyserades visuellt inf\u00f6r valet av brott och det konstaterades att den var mycket lik den \u00f6l\u00e4ndska kalkstenen som av erfarenhet ger ett bra relativt starkt hydrauliskt kalkbruk med en varm f\u00e4rgton.<\/p>\n Stenen fr\u00e5n Tornby \u00e4r liksom kalkstenen fr\u00e5n \u00d6land en underordovicisk kalksten som ligger n\u00e4rmast \u00f6ver ett lager kambrisk alunskiffer. Stenen i Tornby har troligen ett inneh\u00e5ll p\u00e5 ca 10-18% av de hydrauliska komponenterna kiseldioxid, aluminiumoxid och j\u00e4rnoxid. Vilket ger ett moderat till starkt hydrauliskt bruk. (Johansson 2004). I det \u00f6vre spannet s\u00e5 blir bruket n\u00e4ra naturlig cement. Det saknas dock detaljerad analys av Tornbystenen s\u00e5 uppgiften bygger p\u00e5 medelv\u00e4rden fr\u00e5n n\u00e4rliggande t\u00e4kter.<\/p>\n Vid uppf\u00f6randet av G\u00f6ta Kanal s\u00e5 ans\u00e5gs stenen fr\u00e5n Berg ge det b\u00e4sta bruket, denna sten \u00e4r av samma typ som den som anv\u00e4ndes fr\u00e5n Tornby. Tornbystenen \u00e4r intressant nog \u00e4ven av samma period och typ som den \u00f6l\u00e4ndska kalkstenen fr\u00e5n bland annat Johannesbergs stenbrott. Denna sten har mellan 6,35 och 14,78% hydrauliska komponenter. Denna har anv\u00e4nts vid br\u00e4nning av kalkbruk i SFV:s regi vilken anv\u00e4nts vid restaureringarna vid bland annat Borgholms slott, Kalmar slott, Kalmar domkyrka och Sta Brita kapellruin.<\/p>\n En f\u00f6rsta provklyvning till mindre stycken med sl\u00e4gga av Rickard M\u00f6ller fr\u00e5n NCC Kalmar.<\/em><\/p>\n De st\u00f6rre styckena huggs f\u00f6r hand till l\u00e4mplig storlek av Willy Brandt, Ekebyborna hembygdsf\u00f6rening och Linnea Carlheim-Gyllenski\u00f6ld, praktikant p\u00e5 Wilund arkitekter och antikvarier.<\/em><\/p>\n Kalkugnen \u00e4r uppf\u00f6rd p\u00e5 platsen. Br\u00e4nslet i form av ved har levererats och f\u00f6rberetts. I f\u00f6rgrunden huggs kalkstenen till l\u00e4mplig storlek av stiftsantikvarie Niels Fredriksson. I bakgrunden Willy Brandt fr\u00e5n Ekebyborna hembygdsf\u00f6rening<\/em><\/p>\n F\u00f6r tillverkning av kalkbruk till restaureringen s\u00e5 uppf\u00f6rdes en mindre kalkugn vid Ekebyborna hembygdsg\u00e5rd.<\/p>\n Kalkugnen projekterades som en mindre schaktugn, t\u00e4nkt att uppf\u00f6ras i eldfast skorstenstegel. P.g.a. leveranstiden p\u00e5 skorstensteglet valdes ist\u00e4llet att uppf\u00f6ra ugnen med vanliga rektangul\u00e4ra eldfasta tegelstenar. Ugnen murades med eldfast bruk enligt rekommendationer fr\u00e5n H\u00f6gan\u00e4s.<\/p>\n Tanken med ugnen var att den skulle vara tillf\u00e4llig och att den skulle demonteras efter projektet. Ugnens grundl\u00e4ggning gjordes d\u00e4rf\u00f6r i form av en betongskiva med h\u00e4llor som g\u00f6r att den kan lyftas.<\/p>\n Ugnen murades av Egirs bygg fr\u00e5n Vadstena och smidesdetaljerna utf\u00f6rdes av Asp och Karlsson i Sk\u00e4nninge.<\/p>\n Kalkugnen beh\u00f6vde packas inifr\u00e5n. F\u00f6r detta hoppade Paul Wilund ned i kalkugnen och tog emot stenen och staplade denna efter konstens alla regler.<\/em><\/p>\n Ugnen rymmer ca 1,2 kubikmeter kalkkross, vilket motsvarar ungef\u00e4r samma m\u00e4ngd osl\u00e4ckt kalk efter avslutad br\u00e4nning. Ugnen \u00e4r ungef\u00e4r 1,5 Paul h\u00f6g.<\/em><\/p>\n Bild fr\u00e5n packningen av ugnen, \u00f6ver de horisontella dragkanalerna utf\u00f6rdes ett antal vertikala dragstockar genom att l\u00e4gga in vedtr\u00e4n i packningen. N\u00e4r eldningen startar s\u00e5 brinner dessa upp och det bildas kanaler genom den staplade stenen.<\/em><\/p>\n Langen g\u00e5r. Niels Fredriksson och Linnea Carlheim-Gyllenski\u00f6ld skickar sten till Paul Wilund (inne i ugnen).<\/em><\/p>\n Ugnsluckan m\u00f6jligg\u00f6r p\u00e5fyllning av br\u00e4nsle utifr\u00e5n, f\u00f6r att br\u00e4nningen, som tar 2-3 dagar beroende p\u00e5 temperatur, ska kunna fullbordas.<\/em><\/p>\n Ugnen fylls s\u00e5 sakteliga. Notera dragstockarna.<\/em><\/p>\n Den fyllda ugnen \u00e4r nu f\u00e4rdig att startas.<\/em><\/p>\n Tre br\u00e4nningar genomf\u00f6rdes. Vid den f\u00f6rsta br\u00e4nningen s\u00e5 anv\u00e4ndes gr\u00e5 och r\u00f6d sten blandat. Vid den andra br\u00e4nningen s\u00e5 anv\u00e4ndes f\u00f6retr\u00e4desvis r\u00f6d sten. Vid den sista br\u00e4nningen s\u00e5 anv\u00e4ndes \u00e5terigen blandad sten. Det pr\u00f6vades \u00e4ven att br\u00e4nna stenen i st\u00f6rre fraktioner vid varje br\u00e4nning, vid den f\u00f6rsta br\u00e4nningen s\u00e5 var de st\u00f6rsta stenarnas l\u00e4ngsta m\u00e5tt ca 15 cm. Vid den sista s\u00e5 var de st\u00f6rsta stenarna ca 40 cm. Stenen staplades med Y-formade horisontella dragkanaler i den nedre delen av ugnen. Ett antal dragstockar leddes d\u00e4refter upp genom den staplade stenen. Dragstockarna placerades d\u00e4r vi antog att temperaturen skulle bli l\u00e4gre, d.v.s. l\u00e5ngt fr\u00e5n eldstaden och i ugnens periferi.<\/p>\n Vid den f\u00f6rsta br\u00e4nningens f\u00f6rsta dag s\u00e5 medverkade Jonny Eriksson fr\u00e5n Hantverkslaboratoriet och instruerade om hur vi skulle m\u00e4ta temperaturer och hur eldningen skulle l\u00e4ggas upp.<\/p>\n Br\u00e4nningen p\u00e5gick i ca 3-4 dygn och den avslutades d\u00e5 minst 800 grader hade n\u00e5tts vid de tv\u00e5 temperaturprober som fanns i ugnen och denna temperatur hade h\u00e5llits i drygt ett dygn. De h\u00f6gsta temperaturerna nere vid eldstaden var dock betydligt h\u00f6gre vilket innebar att en del kalk blev d\u00f6dbr\u00e4nd. En annan indikation p\u00e5 att br\u00e4nningen var avslutad var att de temperatursv\u00e4ngningar som kommer av de kemiska reaktionerna i stenen avstannade. Kolsyran kunde \u00e4ven k\u00e4nnas i luften under br\u00e4nningen. Det s\u00e4gs att man under br\u00e4nningens olika skeden kan se skillnad p\u00e5 kul\u00f6ren p\u00e5 r\u00f6ken och l\u00e5gorna som sl\u00e5r igenom ugnen, detta fenomen kunde vi dock inte se.<\/p>\n Under br\u00e4nningen f\u00f6rs\u00e5gs ugnen med en r\u00f6kh\u00e4tta i st\u00e5l. Denna har ett inspektionsh\u00e5l i den nedre delen. ugnen \u00f6vervakades dag och natt. Fr\u00e5n inspektionsh\u00e5let i h\u00e4ttan \u00f6ver ugnen syns proben till temperaturm\u00e4taren. Vid f\u00f6rsta br\u00e4nningen <\/em>hade vi bara en fast m\u00e4tpunkt. Temperaturen loggades varje halvtimme.<\/em><\/p>\n Bild fr\u00e5n p\u00e5g\u00e5ende br\u00e4nning. Enligt uppgift ska man utifr\u00e5n gl\u00f6dens f\u00e4rgskiftningar kunna avg\u00f6ra n\u00e4r kalkbr\u00e4nningen \u00e4r f\u00e4rdig. Det var dock sv\u00e5rt att utifr\u00e5n den muntliga beskrivningen av detta faktiskt observera n\u00e4r denna tidpunkt intr\u00e4ffade. Br\u00e4nningen avslutades d\u00e4rf\u00f6r ist\u00e4llet d\u00e5 minst 800 grader hade n\u00e5tts och h\u00e5llits i drygt ett dygn.<\/em><\/p>\n H\u00e4rifr\u00e5n kontrolleras br\u00e4nningsprocessen.<\/em><\/p>\n Kalken br\u00e4nns vid en temperatur av 800 grader under drygt 24 timmar.<\/em><\/p>\n Kalkstenen best\u00e5r huvudsakligen av kalciumkarbonat (CaCO3), kalciumhydroxid (Ca(OH)2) och kalciumsulfat (CaSO4). Vid br\u00e4nningen s\u00f6nderfaller dessa och koldioxid (CO2), vatten\u00e5nga (H2O) och svaveldioxid (SO2) avg\u00e5r fr\u00e5n kalkstenen. Denna har d\u00e5 omvandlats till br\u00e4nd kalk (ocks\u00e5 kallad osl\u00e4ckt kalk, packsten) vilken huvudsakligen best\u00e5r av kalciumoxid (CaO).<\/p>\n Den br\u00e4nda kalken ”sl\u00e4cks” med vatten.<\/em><\/p>\n Kalciumoxiden reagerar med tillsats av vatten och bildar kalciumhydroxid (Ca(OH)2), \u00e4ven kallad sl\u00e4ckt kalk, l\u00f6st i vatten. Denna tillsammans med sand utg\u00f6r kalkbruket. N\u00e4r kalciumhydroxiden reagerar med luftens koldioxid omvandlas den till kalciumkarbonat (CaCO3) \u00e4ven kallat krita och bruket h\u00e5rdnar. Samtidigt avdunstar vatten fr\u00e5n bruket.<\/p>\n Vid sl\u00e4ckningen bubblar och fr\u00e4ser blandingen ordentligt, och v\u00e4rme avg\u00e5r. Bilden visar en provsl\u00e4ckning.<\/em><\/p>\n D\u00e5 det fanns olika typer av sten och \u00e4ven varierande temperaturer i ugnen s\u00e5 fick bindemedlet som kom av br\u00e4nningen varierande egenskaper. Det var dock inte n\u00e5gra st\u00f6rre skillnader som uppstod.<\/p>\n Kristin Balksten fr\u00e5n Uppsala universitet medverkade vid test av brukets egenskaper och vid utprovning av sl\u00e4ckningsmetoder samt vid utbildning av murarna. Den sl\u00e4ckningsmetod som valdes var stukasl\u00e4ckning, vilket \u00e4r en metod d\u00e4r den br\u00e4nda kalken sl\u00e4cks i samma process som man bereder bruket. Sl\u00e4ckningen g\u00e5r till s\u00e5 att kalken sl\u00e4cks i ballastsanden och vatten tills\u00e4tts tills bruket har r\u00e4tt plasticitet. F\u00f6rdelen med metoden \u00e4r att sl\u00e4ckningen blir bra och f\u00e5 osl\u00e4ckta kalkkorn kommer med i bruket. En annan f\u00f6rdel \u00e4r att bruket som anv\u00e4nds \u00e4r v\u00e4ldigt f\u00e4rskt.<\/p>\n Det bruk som vi fick fram fick liknande egenskaper och kul\u00f6r som det \u00f6l\u00e4ndska kalkbruket fr\u00e5n Borgholm och Gr\u00f6nh\u00f6gen.<\/p>\n Den osl\u00e4ckta kalken packas i t\u00e4ta plasttunnor tills vidare. Fr\u00e5n v\u00e4nster platschef och murare Karesz Recse fr\u00e5n Puts och Tegel i \u00d6rebro, stiftsingenj\u00f6r Emelie Malmborg fr\u00e5n Link\u00f6pings stift och murare Attila Kiraly fr\u00e5n Puts och Tegel i \u00d6rebro.<\/em><\/p>\n Murarna valde en annan sl\u00e4ckningsmetod \u00e4n den utprovade och de v\u00e5tsl\u00e4ckte kalken i tunnor innan beredning till bruk. Bruket blandades med ballast till \u00f6nskad konsistens, och som ett medeltal var blandningsf\u00f6rh\u00e5llandena ungef\u00e4r 1:1,2 – 1:2.<\/em><\/p>\n Bilden visar v\u00e5tsl\u00e4ckning av kalk i oljefat. Vid sl\u00e4ckning uppst\u00e5r h\u00f6ga temperaturer<\/em><\/p>\n Bindemedel och ballast blandades i en vanlig frifallsblandare. Vid arbeten med hantverkstillverkade bruk s\u00e5 anses en tv\u00e5ngsblandare eller planblandare vara l\u00e4mpligare. I detta projekt s\u00e5 hinkades bruket vilket innebar att sm\u00e5 kvantiteter blandades \u00e5t g\u00e5ngen.<\/em><\/p>\n Sanden som skulle ing\u00e5 i bruket h\u00e4mtades ifr\u00e5n ett sandtag i Forn\u00e5sa, n\u00e5gra kilometer sydost om kyrkan.<\/em><\/p>\n Tv\u00e5 sandfraktioner anv\u00e4ndes, dels en gr\u00f6vre sand f\u00f6r murning och grundning och dels en finare sand f\u00f6r ytputsen. Tyv\u00e4rr visade det sig att den finare sandfraktionen inneh\u00f6ll en del st\u00f6rre korn vilket troligen \u00e4r sk\u00e4let till att sista p\u00e5slaget har en lite knottrig yta.<\/p>\n Den v\u00e5tsl\u00e4ckta kalken blandas med sand till bruk.<\/em><\/p>\n Putsningen p\u00e5g\u00e5r och ett par lager \u00e4r p\u00e5slaget. Putsen f\u00f6ljer muren f\u00f6r att inte f\u00e5 f\u00f6r tjocka p\u00e5slag.<\/em><\/p>\n F\u00e4rdigt resultat efter avf\u00e4rgning.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u00d6stra fasaderna p\u00e5 Ask kyrka i \u00d6sterg\u00f6tland hade l\u00e4nge haft problem med \u00e5terkommande nedfall av puts. Detta antogs bero p\u00e5 att de olika material som anv\u00e4nts vid p\u00e5 varandra f\u00f6ljande fasadrenoveringar inte var sinsemellan l\u00e5ngsiktigt kompatibla. Inf\u00f6r omputsning av fasaderna besl\u00f6ts att pr\u00f6va att anv\u00e4nda ett kalkbruk s\u00e5 snarlikt det ursprungliga som m\u00f6jligt. Det ursprungliga kalkbruket som kyrkan putsats med var br\u00e4nt av en lokal, \u00f6stg\u00f6tsk kalksten, och blandat med lokal sand. Det visade sig sv\u00e5rt att f\u00e5 l\u00e5na n\u00e5gon av landets f\u00e5 industriella kalkugnar f\u00f6r att br\u00e4nna de sm\u00e5 kvantiteter som det h\u00e4r skulle bli fr\u00e5gan om. D\u00e4rf\u00f6r besl\u00f6ts Fortsättning →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1264,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7,35,1,60,52,3,28,38,17,66,67,5],"tags":[],"class_list":["post-1278","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-antikvarier","category-sakkunnig","category-arkitektur","category-bidragsarende","category-kyrkligt-byggnadsminne","category-kyrkor","category-materialartiklar","category-mur","category-ostergotland","category-post","category-renovering","category-restaurering"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1278","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1278"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1278\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1371,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1278\/revisions\/1371"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1264"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1278"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1278"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1278"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"D5O_1860](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_1860-liten-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_1868](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_1868-liten-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_2000\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_2000-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_2005\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_2005-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_2007\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_2007-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_2011\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_2011-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_2019\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_2019-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_2017\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_2017-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_2014\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_2014-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_2027\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_2027-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_2036\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_2036-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"WA3_1617\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/WA3_1617-300x199.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_2082\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_2082-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_1991\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_1991-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"WA3_1644\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/WA3_1644-e1580895459872-199x300.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_3467\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_3467-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_3469\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_3469-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_3459\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_3459-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_2925\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_2925-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_2924\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_2924-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_2926\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_2926-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_2922\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_2922-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_2921\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_2921-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_2886\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_2886-e1580897140252-200x300.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"D5O_3562\"](\"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/D5O_3562-e1580897153468-200x300.jpg\")
<\/a><\/p>\n