{"id":362,"date":"2013-03-20T22:00:56","date_gmt":"2013-03-20T21:00:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/?p=362"},"modified":"2014-02-25T14:02:37","modified_gmt":"2014-02-25T13:02:37","slug":"smalsparet-jenny_virserum","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/byggnadsminne\/smalsparet-jenny_virserum\/","title":{"rendered":"Smalsp\u00e5ret Jenny – Virserum"},"content":{"rendered":"

\"FIL_6289\"<\/a><\/p>\n

V\u00e5rd och underh\u00e5llsplan f\u00f6r 10 mil smalsp\u00e5rig j\u00e4rnv\u00e4g.<\/p>\n

Utf\u00f6rd tillsammans med Daniel Ljunggren. Teknisk besiktning av sp\u00e5r utf\u00f6rd av InfraNord.<\/p>\n

Kund Kalmar L\u00e4nsstyrelse<\/p>\n

Utf\u00f6rt under anst\u00e4llning hos Fredriksson arkitektkontor.<\/p>\n

Smalsp\u00e5ret V\u00e4stervik-Hultsfred-Virserum<\/h3>\n

Smalsp\u00e5rets f\u00f6rsta del, Hultfred-Westerviks Jernv\u00e4g, HWJ<\/b> \u00f6ppnades 16 november 1879. J\u00e4rnv\u00e4gen sammanband V\u00e4stervik med Hultsfred och stambanan. Den fick omedelbart stor betydelse f\u00f6r industrierna i Ankarsrum och Gunnebo.<\/p>\n

Den v\u00e4stra delen av nuvarande byggnadsminnet b\u00f6rjade byggas runt \u00e5r 1890, som en bana fr\u00e5n fr\u00e5n V\u00e4xj\u00f6 och Klavrestr\u00f6ms bruk mot nordv\u00e4st. Industrierna i Virserum \u00f6nskade vara med i transportsystemet och bandelen mellan \u00c5seda och Viresrum \u00f6ppnade 1911. P.g.a. f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets utbrott och depressionen kom det att dr\u00f6ja innan den sista delen upp till Hultsfred byggdes. Den sista str\u00e4ckan, vilken sammanband V\u00e4xj\u00f6banan med HWJ b\u00f6rjade uppf\u00f6ras 1919. 6.<\/p>\n

1939 beslutade riksdagen att de privat\u00e4gda j\u00e4rnv\u00e4garna kunde ans\u00f6ka om att \u00f6vertagas av staten. Att l\u00e5ta det lokala lilla j\u00e4rnv\u00e4gsbolaget g\u00e5 upp i SJ var ett intressant erbjudande f\u00f6r m\u00e5nga sm\u00e5banor, d\u00e5 de ofta hade en anstr\u00e4ngd ekonomi. Genom att g\u00e5 upp i det statliga SJ kunde man f\u00f6rutom tillg\u00e5ng till medel f\u00f6r drift och upprustning f\u00e5 en enklare tillg\u00e5ng till ett st\u00f6rre transportn\u00e4t under en operat\u00f6r. Syftet med \u00e4gandet av banorna var ofta inte ekonomi, utan transportm\u00f6jligheter.<\/p>\n

NVHJ forts\u00e4tter dock en tid som enskilt bolag. Under 1940-talet moderniserade NVHJ bland annat stationerna i Ankarsrum och Totebo.<\/p>\n

1941 \u00f6vertogs V\u00e4xj\u00f6-\u00c5seda-Hultsfreds j\u00e4rnv\u00e4gar av SJ. NVHJ fortsatte dock att utvecklas under egen flagg, och \u00e5r 1944 \u00f6ppnades h\u00e5llplatserna Gn\u00f6tteln och Fagersand.<\/p>\n

F\u00f6rst \u00e5r 1949 \u00f6verl\u00e4t man dock slutligen NVHJ p\u00e5 SJ. SJ utf\u00f6rde omedelbart stora moderniseringar och under ett decennium efter \u00f6vertagandet 1949 skapades stora delar av det smalsp\u00e5r vi kan uppleva idag.<\/p>\n

Vid denna tid rationaliserade SJ och landsv\u00e4gstrafiken fick ta \u00f6ver den roll m\u00e5nga lokala sm\u00e5banor hade haft. De linjer som var ekonomiskt b\u00e4rkraftiga breddades till normalsp\u00e5r. Till slut var linjen V\u00e4xj\u00f6-V\u00e4stervik den enda smalsp\u00e5riga linjen med persontrafik inom SJ.<\/p>\n

Man kan ana SJ:s sv\u00e5righeter med smalsp\u00e5ret. Str\u00e4ckan V\u00e4stervik-Hultsfred var sv\u00e5r och kostsam att bredda d\u00e5 den var anlagd med m\u00e5nga kurvor och smala sk\u00e4rningar genom ett kuperat landskap, som inte enkelt kunde anpassas till normalsp\u00e5rstrafik. Samtidigt var banan viktig ur regional transportsynpunkt. V\u00e4gn\u00e4tet in\u00e5t landet fr\u00e5n V\u00e4stervik var underm\u00e5ligt och en eventuell busstrafik skulle f\u00e5 betydligt l\u00e4ngre restider \u00e4n r\u00e4lsbussarna. Detta innebar sammantaget att den i mitten av 1970-talet t\u00e4mligen omoderna smalsp\u00e5rstrafiken fick leva vidare med sina r\u00e4lsbussar och diesellok fr\u00e5n 1950-talet. Med tiden blev banan allt mer museal, \u00e4ven om den var i full drift.<\/p>\n

Nedl\u00e4ggning?<\/h3>\n

Under 1980-talet fick l\u00e4nstrafiken ett allt st\u00f6rre ansvar f\u00f6r de regionala persontransporterna. L\u00e4nstrafiken var inte intresserade av att driva Smalsp\u00e5ret som betraktades som otidsenligt. L\u00e4nstrafiken prioriterade busstrafik ist\u00e4llet f\u00f6r t\u00e5gen. Den 19 augusti 1984 lade SJ ner persontrafiken p\u00e5 hela str\u00e4ckan V\u00e4xj\u00f6-V\u00e4stervik (Jenny) enligt regeringens beslut, trots omfattande lokala protester. Godstrafiken fortsatte ytterligare n\u00e5got \u00e5r.<\/p>\n

Det som hade hunnit h\u00e4nda var att smalsp\u00e5ret hade f\u00e5tt kultstatus och charmfaktor. De gamla r\u00e4lsbussarna som gungade fram genom skogen var n\u00e4rhistoriska nostalgiupplevelser. D\u00e4rmed kom det att uppm\u00e4rksammas att den bana som inte hade moderniserats p\u00e5 allvar sedan 1950-talet hade \u00f6verlevt sig sj\u00e4lv och g\u00e5tt direkt fr\u00e5n normal drift till kulturhistoriskt intresse, m\u00f6jlig att nyttja f\u00f6r upplevelseindustri och som museibana. Redan i samband med nedl\u00e4ggningen startade f\u00f6reningen ”R\u00e4dda Smalsp\u00e5ret” och en organisation f\u00f6r att bedriva museitrafik v\u00e4xte fram.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

V\u00e5rd och underh\u00e5llsplan f\u00f6r 10 mil smalsp\u00e5rig j\u00e4rnv\u00e4g. Utf\u00f6rd tillsammans med Daniel Ljunggren. Teknisk besiktning av sp\u00e5r utf\u00f6rd av InfraNord. Kund Kalmar L\u00e4nsstyrelse Utf\u00f6rt under anst\u00e4llning hos Fredriksson arkitektkontor. Smalsp\u00e5ret V\u00e4stervik-Hultsfred-Virserum Smalsp\u00e5rets f\u00f6rsta del, Hultfred-Westerviks Jernv\u00e4g, HWJ \u00f6ppnades 16 november 1879. J\u00e4rnv\u00e4gen sammanband V\u00e4stervik med Hultsfred och stambanan. Den fick omedelbart stor betydelse f\u00f6r industrierna i Ankarsrum och Gunnebo. Den v\u00e4stra delen av nuvarande byggnadsminnet b\u00f6rjade byggas runt \u00e5r 1890, som en bana fr\u00e5n fr\u00e5n V\u00e4xj\u00f6 och Klavrestr\u00f6ms bruk mot nordv\u00e4st. Industrierna i Virserum \u00f6nskade vara med i transportsystemet och bandelen mellan \u00c5seda och Viresrum \u00f6ppnade 1911. P.g.a. f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets Fortsättning →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":361,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[29,54,43,68],"tags":[],"class_list":["post-362","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-byggnadsminne","category-industri","category-industrihistoria","category-vard-och-underhallsplan"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/362","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=362"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/362\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":780,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/362\/revisions\/780"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/media\/361"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=362"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=362"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wa2.se\/kontoret\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=362"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}