Kategori: Projektering

Tuna kungsgård

Publicerat den av

Tuna kungsgård vid Roxens östra strand står obebodd sedan tidigt 1800-tal. Gården har lång historia, den finns omnämnd redan 1288 i ett brev från Magnus Ladulås. Den nuvarande byggnadsvolymen utgår från en ombyggnad på 1750-talet, då det dåvarande 1600-talshuset förändrades till en 1700-talsbyggnad i två plan. Enligt våra efterforskningar så var den siste inneboende på gården Curt v Stedingk. Gården är både statligt byggnadsminne och fornminne. Paul Wilund har utfört ett stort antal projekt på Tuna. Bland dem förstärkningåtgärder på en spännbock över stora salen i samarbete med Krister Berggren, reparation av rötskadade takstolar, omläggning av handslagna tegeltak på källarna, Fortsättning →

Nyköpings residens

Publicerat den av

Residenset i Nyköping är en representativ byggnad vars huvudparti består av det Landshövdingeresidens som började uppföras av Fabian Ulfsparre af Broxvik under tidigt 1800-tal med en ståtlig fasad mot torget och stall i flyglarna bakom. I byggnaden ingick delar av det äldre Kejserska huset. Under 1900-talet har byggnaden byggts om och till vid ett flertal tillfällen, där ombyggnaden under åren 1906-27 efter ritningar av Lars Johan Lehming till stor del konstituerar den nuvarande representationsvåningen. Huset upphörde 1970 att fungera som residens, dvs landshövdingebostad och används sedan dess i sin helhet som kontor för länsstyrelsen. Just nu arbetar vi med att Fortsättning →

Bastu med faltak

Publicerat den av

På en sjötomt på Värmdö har vi ritat denna bastu med relax. Vår inspiration var gotländska sjöbodar med deras fina materialverkan och trivsamt enkla men verkningsningsfulla arkitektur. Interiören består av två rum, en generös bastudel och en relax / omklädningsavdelning med dusch. Byggnaden är platsbyggd med regelstomme, träpanel och tjärat gotländskt faltak. Färdigt sensommaren 2013.

Saltbodarna i Västervik

Publicerat den av

Saltbodarna lever igen! Kontorets projekt att försöka rädda saltbodarna i Västervik börjar nu närma sig avslut på första säsongen. Bodarna har sedan 1927 ägts av kakelugnsmakaren Birger Ohlsson och de användes av kakelugnsmakeriet som förråd. Under de senaste decennierna har bodarna ägts av ett dödsbo och inte underhållits. Bodarna är dock intressanta kulturbyggnader, troligen uppförda under 1700-talet. De representerar en byggnadstyp som var vanlig i alla svenska hamnstäder från medeltiden och framåt. Saltboden var den bod där man förvarade fisk och fiskeredskap samt lagrade varor som skulle skeppas in eller ut ur staden. Under 2013 har vi tillsammans med snickaren Fortsättning →

Hedvig Eleonora kyrka

Publicerat den av

Hedvig Eleonora kyrka började byggas 1669 efter ritningar av Jean de la Valée. Kyrkan invigdes 1737, men då utan den nuvarande kupolen. År 1755 började man bygga två torn som skulle flankera huvudentrén mot väster. Tornen färdigställdes aldrig och i samband med att kyrkans kupol och lanterning byggdes 1865-68 inreddes tornens nedre delar till gravkor. Yttertaken ritades av arkitekt Bror Carl Malmberg. Under 2009 inreddes det södra kapellet till mötesrum för församlingaktiviteter. Vi deltar nu i restaureringen av det norra kapellet, ett rum med betydligt mindre bevarad inredning än det södra. Vi hjälper även församlingen med rådgivnign kring underhåll på Fortsättning →

Motala verkstad

Publicerat den av

Vi har medverkat i restaureringen av gamla motala verkstad. Arbetet startade år 2007 med en djupgående analys av det stora f.d industriområdets skick och skadebild. Sedan utabetandes en ramhandling med tekniska beskrivnigar av olika rwstaureringsmoment, från fönsterrenovering och fasadunderhåll till reparationer av lanterniner. Ett ledstjärna i hela arbetet har varit att arbeta med korrekta material och att bibehålla områdets industrikaraktär.

Heby herrgård

Publicerat den av

Mangården på Heby säteri består av huvudbyggnad och två symmetriskt placerade flyglar av putsat tegel, avfärgat i gult och vitt, under plåttak. Anläggningen uppfördes för titulärlandshövdingen Sven Westerman Liljencrants, bror till  Gustav IIIs finansminister Johan Liljencrantz som vid samma tid uppförde systeranläggningen Sturehov. Ritningarna utfördes av arkitekten Erik Palmstedt, daterade 1777-78. Anläggningen har mycket väl bevarat sin prägel från byggnadstiden. Huvudbyggnaden är i två våningar med brutet och valmat tak. Johan Liljencrantz var delägare i Mariebergs kakelugnsfabrik och liksom Sturehov har Heby ett antal Mariebergskakelugnar. Flyglarna är uppförda i vinkel och en våning höga. Den västra flygeln innehåller tvättstuga, stall, Fortsättning →