Vadstena klosterområde

Vadstena klosters byggnader är intimt förknippade med Sveriges historia. Byggnaderna är uppförda med start i tidigmedeltid och de berättar om folkungatid, medeltidens klosterväsende, 1600-talets stormaktstid, 1700-talets socialt betingade problem med bla könssjukdomar, 18- och 1900-talets mentalvård och slutligen om 1900-talets restaureringsideologi. Byggnaderna är om- och tillbyggda vid oräkneliga tillfällen under 800 år. De innehåller murverkskonstruktioner och arkeologiska utgrävningar blandat med traditionell byggnadskonst från 1800-talet i kombination med moderna betongkonstruktioner från 1960-talet. Vadstena klosterområde är statligt byggnadsminne. Paul har arbetat med Vadstena klosterområde sedan 2009. Vi deltar nu som projekterande arkitekter och antikvarier för ett installationsprojekt i Norra och Västra längan. Fortsättning →

Ericsbergs slott

Ericsbergs slott är ett av Sveriges största privata gods. Huvudbyggnaden började uppföras under 1600-talets mitt som en trevåning huvudbyggnad med trappstegsgavlar. Runt år 1669 startade en omdaning av den dåvarande rektangulära byggnadskroppen till det barockslott med framspringande flyglar med hörnpaviljonger som står där än idag. Interiören innehåller ett stort antal magnifika stucktak av stuckatören Carlo Carove. Enligt vissa källor fick slottet delvis förfalla under 1700-talets andra hälft. Skicket föranledde ett antal renoveringar och uppdateringar under 1800-talet, bland annat kring 1810, 1815, 1862 och 1897. Ombyggnaden 1815 innebar en förändring av exteriören och sätertakets två tornhuvar togs bort. Fönstren på huvudbyggnaden Fortsättning →

Tuna kungsgård

Tuna kungsgård vid Roxens östra strand står obebodd sedan tidigt 1800-tal. Gården har lång historia, den finns omnämnd redan 1288 i ett brev från Magnus Ladulås. Den nuvarande byggnadsvolymen utgår från en ombyggnad på 1750-talet, då det dåvarande 1600-talshuset förändrades till en 1700-talsbyggnad i två plan. Enligt våra efterforskningar så var den siste inneboende på gården Curt v Stedingk. Gården är både statligt byggnadsminne och fornminne. Paul Wilund har utfört ett stort antal projekt på Tuna. Bland dem förstärkningåtgärder på en spännbock över stora salen i samarbete med Krister Berggren, reparation av rötskadade takstolar, omläggning av handslagna tegeltak på källarna, Fortsättning →

Saltbodarna i Västervik

Saltbodarna lever igen! Kontorets projekt att försöka rädda saltbodarna i Västervik börjar nu närma sig avslut på första säsongen. Bodarna har sedan 1927 ägts av kakelugnsmakaren Birger Ohlsson och de användes av kakelugnsmakeriet som förråd. Under de senaste decennierna har bodarna ägts av ett dödsbo och inte underhållits. Bodarna är dock intressanta kulturbyggnader, troligen uppförda under 1700-talet. De representerar en byggnadstyp som var vanlig i alla svenska hamnstäder från medeltiden och framåt. Saltboden var den bod där man förvarade fisk och fiskeredskap samt lagrade varor som skulle skeppas in eller ut ur staden. Under 2013 har vi tillsammans med snickaren Fortsättning →

Sakkunnig kontrollant av kulturvärden

ROLLEN SOM SAKKUNNIG KONTROLLANT AV KULTURVÄRDEN ENL. PBL   PBL har en väldigt bra styrning kring hur kulturvärden skall hanteras i byggprocessen. Tyvärr används detta verktyg alltför sällan. Som information har vi sammanställt en kort genomgång om rollen som sakkunnig kontrollant av kulturvärden enl. PBL. Vår metod ger en effektiv och transparent process, fokuserad på resultatet. Att ta in en sakkunnig kontrollant av kulturvärden kostar inga stora pengar men vinsterna är stora på alla plan. Artikeln börjar med en analys om när vi anser att en sakkunnig behövs, sedan berättar vi hur vi arbetar som sakkunniga. I slutet av artikeln Fortsättning →

Smalspåret Jenny – Virserum

Vård och underhållsplan för 10 mil smalspårig järnväg. Utförd tillsammans med Daniel Ljunggren. Teknisk besiktning av spår utförd av InfraNord. Kund Kalmar Länsstyrelse Utfört under anställning hos Fredriksson arkitektkontor. Smalspåret Västervik-Hultsfred-Virserum Smalspårets första del, Hultfred-Westerviks Jernväg, HWJ öppnades 16 november 1879. Järnvägen sammanband Västervik med Hultsfred och stambanan. Den fick omedelbart stor betydelse för industrierna i Ankarsrum och Gunnebo. Den västra delen av nuvarande byggnadsminnet började byggas runt år 1890, som en bana från från Växjö och Klavreströms bruk mot nordväst. Industrierna i Virserum önskade vara med i transportsystemet och bandelen mellan Åseda och Viresrum öppnade 1911. P.g.a. första världskrigets Fortsättning →

Heby herrgård

Mangården på Heby säteri består av huvudbyggnad och två symmetriskt placerade flyglar av putsat tegel, avfärgat i gult och vitt, under plåttak. Anläggningen uppfördes för titulärlandshövdingen Sven Westerman Liljencrants, bror till  Gustav IIIs finansminister Johan Liljencrantz som vid samma tid uppförde systeranläggningen Sturehov. Ritningarna utfördes av arkitekten Erik Palmstedt, daterade 1777-78. Anläggningen har mycket väl bevarat sin prägel från byggnadstiden. Huvudbyggnaden är i två våningar med brutet och valmat tak. Johan Liljencrantz var delägare i Mariebergs kakelugnsfabrik och liksom Sturehov har Heby ett antal Mariebergskakelugnar. Flyglarna är uppförda i vinkel och en våning höga. Den västra flygeln innehåller tvättstuga, stall, Fortsättning →